Kommentar
Avser hägnader med praktisk eller symbolisk funktion såväl som en kombination av dessa. Den praktiska funktionen kan avse att stänga inne/ute djur (att hindra eller styra deras tillträde till olika marktyper) medan det symboliska syftet kan ha avsett att separera eller binda samman olika landskapsrum. Omfattar hägnader från förhistorisk tid och historisk tid. Hägnader förekommer vid t.ex. markslagsgränser och fastighetsgränser, och kan bilda fägator. Stensträngar är utrasade hägnadsmurar och syns som en enkel eller flerradig, ibland flerskiktad, långsmal rad av stenar på marken. Hägnadsvallar har större höjd och bredd och kan vara uppförda i skalmursteknik. De kan även utgöras av annat material, som timmer och jord. Stensträngar av mer symbolisk karaktär förekommer ofta i anslutning till bronsålderns gravmiljöer och i traditionella fornborgslägen. Avgränsningar i anslutning till gravar registreras under lämningstypen Gravhägnad. Jfr Rengärda.
Kommentar till antikvarisk bedömning
Typen stensträng är fornlämning i och med att den alltid uppfyller kulturmiljölagens övergripande rekvisit forna tider, äldre tiders bruk och varaktigt övergiven och alltid har tillkommit före 1850.
Typerna hägnadsvall, stenmur och övrig bedöms som fornlämning om de kan antas ha tillkommit före 1850, förutsatt att lagens övriga rekvisit är uppfyllda. Kontexten kan vara avgörande för antagandet om tillkomsttid. Om ett funktionellt, rumsligt och kronologiskt samband finns med annan fornlämning, vanligen fossil åkermark, bedöms även hägnadsvallar som fornlämning.
Stenmurar och hägnadsvallar har brukats in i sen tid och anses inte generellt uppfylla rekvisitet äldre tiders bruk och bör därför bedömas som övrig kulturhistorisk lämning. (Stenmurar registreras restriktivt.)
Hägnader som är belägna i nuvarande fastighetsgräns eller annan fungerande gräns, anses inte varaktigt övergivna och bedöms som övrig kulturhistorisk lämning.
Fägator och ollonsvinsfållor bedöms som fornlämning om det kan antas ha tillkommit före 1850, förutsatt att lagens övriga rekvisit är uppfyllda. Samband med annan fornlämning, t.ex. en fossil åker eller bytomt/gårdstomt kan vara avgörande för bedömningen.