Husgrund, förhistorisk/medeltida
Definition
Lämning efter förhistoriskt eller medeltida hus.
Kommentar
Avser främst husgrunder i agrara miljöer.
Grophus används för huskonstruktioner med nedgrävt golvplan.
Husgrund med vallformig begränsning omfattar förhistoriska husgrunder vars yttre begränsning utgörs av en stenvall eller en sten- och jordblandad vall. Kämpgrav är en specialterm för denna typ av husgrund.
En husgrundsterrass består av en terrassanläggning i sluttning begränsad av minst en terrasskant, ofta stensatt, och ibland en ränna i övre kanten.
Egenskapsvärdet Husplatå används för uppbyggda husgrundsplatåer vilka ofta begränsas av stenpackningar. Ibland har en naturlig höjd använts som grund för platån.
Stenhus används för grunder eller ruiner efter medeltida boningshus och ekonomibyggnader av sten.
Stolphus används för olika typer av långhus eller mindre bodar där stolphål utgör de synliga resterna efter den bärande konstruktionen. Stolphål ingår ofta i de synliga resterna efter den bärande konstruktionen men det kan också finnas syllsten. Lämningar efter stolphus och grophus påträffas vanligen vid markarbeten, t.ex. arkeologiska undersökningar.
Syllstenshus används för huslämningar där de synliga resterna efter husets bärande konstruktion utgörs av syllsten.
Jfr Bytomt/gårdstomt, Fäbod, Husgrund, historisk tid, Lägenhetsbebyggelse, Tomtning, Terrassering.
Kommentar till antikvarisk bedömning
Husgrund, förhistorisk/medeltida är fornlämning i och med att den alltid uppfyller kulturmiljölagens övergripande rekvisit forna tider, äldre tiders bruk och varaktigt övergiven och alltid har tillkommit före 1850.