Gruvhål

Definition

Öppning i markytan, vilken är ett resultat av malmbrytning.

Kommentar

Brytningsriktningen kan vara både horisontell och vertikal. Brytningen följer huvudsakligen malmkroppen varför öppningens form kan vara mycket oregelbunden. Skärpningar (mindre provbrytningar) och jordrymningar (ställe där jordmassor tagits bort) hör till denna lämningstyp. Dessa kan vara svåra att på morfologiska grunder skilja från ett litet gruvhål. Omfattar även gruvöppning/gång som anlagts mellan jordyta och gruva för uppfordring (transport) av malm, gråberg, vatten eller personal. Facktermerna för dessa är schakt (lodrätt eller brant lutande) och stoll (vågrätt eller svagt lutande). Avser även upplagsplats för malm invid gruvan. Jfr Brott/täkt.

Kommentar till antikvarisk bedömning

Gruvhål bedöms som fornlämning om det uppfyller kulturmiljölagens övergripande rekvisit forna tider, äldre tiders bruk och varaktigt övergiven och det kan antas ha tillkommit före 1850.

Äldre tiders bruk kännetecknas t.ex. av tillmakning eller krutsprängning, gråbergsvarp och handskrädning. Jämför med den industriella hanteringen som kännetecknas av dynamitsprängning, tryckluftsborrning, ångkraft/elektricitet, krossverk/slig och maskinell skrädning eller anrikning. För att kriteriet ”varaktigt övergiven” ska anses uppfyllt får inte en bearbetningskoncession ha beviljats för gruvan (kontrolleras hos Bergsstaten, www.bergsstaten.se gå till Kartvisaren, mineralrättigheter.)