L2020:6400 Metallindustri/järnbruk

Lämningstyp

Metallindustri/järnbruk

Beskrivning av lämning

Bruksområde, ca 150 x 60-110 m (NÖ-SV), bestående av 1 grund efter hammarsmedja, 1 masugnsruin, 3 husgrunder, 2 dammvallar, 1 dammvallsfundament, 2 rännor, 2 möjliga kvarnlämningar och uppgift om ytterligare en kvarn. Hammarsmedjegrunden är ca 14x11 m (NÖ-SV) och intill 2 m h, m 0,8 m tj väggrester, av kallmurade stenar. Genom grundens NV långsida löper en stenskodd ränna, 1 m br och 0,5 m dj. På vardera sidan finns förhöjningar som utgjort hammarfästen. I SV kortsidan är en öppning, 1,5 m bred. Rännan fortsätter vidare mot SV, där den blir bredare och rinner ut i huvudfåran. Masugnsruinen är 10x10 m och intill 3 m h med intill 1 m tj väggrester, av kallmurade stenar. Övriga husgrunder är 7-10 x 5-8 m st och intill 1,5 m h, av kallmurade stenar. Dammvallarna, vinklade mot varandra, är 20 och 30 m l (NV-SÖ och N-S), 1,5-3 m br och 0,5-2 m h, av kallmurade stenar. Dammvallsfundamenten är 2 m l och 2 m br och intill 0,4 m h, av övertorvade stenar. Lämningar efter kvarnarna utgörs av få grundstenar och stensatta strandkanter. Den ena belägen vid hammarsmedjegrunden i S och den andra i N delen av området där den andra rännan löper tvärs över ön. Den är ca 100 m l (Ö-V), 1-1,5 m br och 0,5-1 m dj. Kan möjligen utgjort en tidigare sidofåra. De flesta synliga anläggningarna är belägna i S delen av området. Under åren 1859-1888 fanns här ett bruk med tillverkning av spik och gjutgods för bl a plogtillverkning. Här fanns också Växtorps Storegårds kvarn, markerad på storskifteskartan 1754. På samma karta är ytterligare två kvarnar markerade i sidofåran, kallad Lillån. På laga skifteskartan 1850 finns inga kvarnmarkeringar inom området. I den S delen av området finns en torplämning (L2020:6399). Här är också vandringsleden Jälmåleden.

Lämningen består av

• Dammvall, antal 4
• Dike/ränna - Typ: kraftutvinning, antal 2
• Hammare/smedja - Material: järn, Typ: hammare, antal 1
• Husgrund, historisk tid - Verksamhet: bergsbruk, antal 3
• Hyttlämning - Material: järn, Typ: hytta/ugn, antal 1
• Kvarn, antal 3

Antikvarisk bedömning

Antikvarisk kommentar

Järnbruket har tillkommit efter 1850, men eftersom kvarnverksamhet bedrivits åtminstone sedan 1700-talet har området bedömts som fornlämning. Flera av de ingående lämningarna har att göra med den verksamheten och ytterligare lämningar kan finnas såväl över som under mark- och vattenytan.

Grad av skada

Ej skadad

Undersökningsstatus

Ej undersökt

Centrumkoordinater (SWEREF 99 TM N,E)

N 6387904.313190477, E 413246.54047619045

Mätmetod

Manuell inprickning

Registreringsunderlag

Digitalt ortofoto. Noggrannhet på underlag: Upplösning 0.25 m

Höjd över havet

Orientering

Datum för senaste fältbesök

2020-08-24

Terräng kring lämning

Dalgång vid å, sandig moränmark. Skogsmark, gammal granskog.

Vegetation på lämning

Beväxt med flera stora granar.

Tradition

Bruket grundades 1859 av Carl Jonas Lindström med en spik-och räckhammare och fick namnet Växtorps manufaktursmedja, senare enbart kallad Manufaktursmedjan och numera kallad Spiksmedjan. 1874 byggdes ett gjuteri med masugn och kupolugn där gjutgods till Plogsmedjan tillverkades, belägen vid utloppet i Dalstorpssjön (L2020:4571). Verksamheten upphörde 1888.

Namn på lämning

• Manufaktursmedjan
• Spiksmedjan
• Växtorps manufaktursmedja

Uppgiftslämnare eller muntlig källa

Skriftlig källa

• Andersson, Kent. 1993: L. P. Eklundh, J. V. Olsson, Järnets män.

Kartmaterial

• Kartarkiv: Lantmäterimyndigheternas arkiv

  Karttyp: Storskifte

  Kartakt: 15-DAU-53 / 1754

  Kommentar: 

Arkiverat material