L2010:7094 Gravfält
Fornlämning
RAÄ-nummer: Vallerstad 11:1
Publicerad av Riksantikvarieämbetet: 2018-08-27
Län
Östergötland
Kommun
Mjölby
Landskap
Östergötland
Socken
Vallerstad
Beskrivning
Lämningstyp
Gravfält
Beskrivning av lämning
Gravfält, 340x25-100 m (NV-SÖ), bestående av ca 165 fornlämningar. Dessa utgöres av ca 80 runda eller närmast runda stensättningar, 1 kvadratisk stensättning, 1 domarring(?), 1 stenkrets(?) och ca 82 resta stenar, varav några klumpstenar. De runda eller närmast runda stensättningarna är 3-12 m diam (57 är 3-5 m diam, 3 är 11-12 m diam) och 0,1-0,4 m h (56 är 0,1-0,2 m h). De större stensättningarna företrädesvis i gravfältets NV del. Ca 60 stensättningar är övertorvade med i ytan talrika stenar, 0,1-0,7 m st. Övriga stensättningar är övertorvade med i ytan enstaka synliga stenar, 0,1-0,5 m st. Några med enbart ringa stenar i ytan. 16 stensättningar har kantkedja, 0,1-0,3 m h, av 0,1-0,7 m l stenar. De bäst bevarade kantkedjorna är belägna i gravfätets NV del, övriga kantkedjor enbart ställvis synliga. Fyra stensättningar har mittblock, granit, 0,5-1 m st. En stensättning, belägen i gravfältets NV del, har i den N delen ett block, 1x1 m (Ö-V) och 0,6 m h. Sex stensättningar har i mitten en grop, 1-3 m diam och 0,1-0,2 m dj. Den kvadratiska stensättningen, belägen i gravfältets NV del, är 6x6 m (N-S) och 0,2 m h. Övertorvad fyllning av 0,3-0,7 m st stenar. Ställvis synlig kantkedja, 0,1-0,2 m h, av 0,2-0,5 m l stenar. I NÖ respektive NV hörnet är 2 resta hörnstenar, 0,4 och 0,5 m h. I SÖ respektive SV hörnet är 2 omkullfallna hörnstenar, 0,5 m st. Den kvadratiska stensättningen är något omplockad i ytan. Domarringen(?), osäker, belägen i gravfältets NV del, är 3 m diam. Bestående av 6 stenar, varav 3 omkullfallna. De resta stenarna är 0,6-0,7 m h, de omkullfallna är 0,5-0,8 m st. Stenkretsen, belägen i gravfältets SÖ del, är 10x10 m (N-S), bestående av 4 resta stenar. Stenarna är 0,3-0,4 m h. Av de resta stenarna och klumpstenarna är 32 resta i linje fördelade på 4 rader. Stenraderna är 6, 11, 15 och 22 m l, bestående av respektive 5, 8, 7 och 19 resta stenar. Dessa är 0,4-1,6 m h (vanligast 0,9-1,2 m h). Två stenar är omkullfallna (några stenar är restaurerade i sen tid (se skriftliga källor). Övriga resta stenar och klumpstenar är 0,3-2,1 m h, den största belägen i gravfältets NÖ del. Av dessa stenar är 12 omkullfallna.
Lämningen består av
- Grav markerad av sten/block - Typ: rest sten, antal 82
- Stenkrets/stenrad - Form: domarring, Konstruktion: resta stenar, antal 1
- Stenkrets/stenrad - Form: kvadratisk, Konstruktion: resta stenar, antal 1
- Stensättning - Form: rund, Konstruktion: övertorvad, antal 80
- Stensättning - Form: kvadratisk, Konstruktion: stenfylld, antal 1
Antikvarisk bedömning och lämningens status
Antikvarisk bedömning
Fornlämning
Antikvarisk kommentar
–Grad av skada
Åverkan
Skadebeskrivning:
Flertalet av stensättningarna, företrädesvis de som är belägna i gravfältets SÖ del, är kraftigt skadade och i flera fall svåra att avgränsa. På några stensättningar har odlings- och röjningssten påförts. Tre av de resta stenarna är söndersprängda.
Undersökningsstatus
Okänd
Kommentar till undersökningsstatus:
Uppgift saknas
Läge och utbredning
Centrumkoordinater (SWEREF 99 TM N,E)
N 6477193.1924057985, E 508938.6329275362
Mätmetod
Manuell inprickning, medelfel: 10 meter
Registreringsunderlag
Fastighetskartan/utskrivet ortofoto. Noggrannhet på underlag: Skala 1:10000
Höjd över havet
Min: 100 m, Max: 110 m
Orientering
VNV gravfältsbegränsningen intill ägogräns och åkerkant.
Övrig lämningsinformation
Datum för senaste fältbesök
1980-06-05
Terräng kring lämning
Krön av åsrygg (NV-SÖ) och i NV, Ö och SÖ-sluttning av densamma. Hagmark.
Vegetation på lämning
Gravfältet är beväxt med enstaka barrträd och lövbuskar.
Tradition
En sägen berättar att Vallerstads första kyrka skulle ha legat på Lunds backe. På Lunds backe bodde Lundsgubben och hans fru Eldsbergakäringen bodde på Eldsberget i Varv. När de skulle träffas signalerade de till varandra. Bl.a. kunde Lundsgubben vända synen på folk så att de gick vilse. Han gillade inte heller att folk inkräktade på hans område. När en kvarn skulle uppföras i backens södra del nedrevs den av den missbelåtna gubben. Vid sprängningsarbeten i och för kyrkan fick inga resta stenar förstöras eller rubbas enligt byggnadsmästaren, för skott hade av "misstag" gått av. En gumma som gått över backen hade helt oförmodat fått sällskap av en i grå byxor, jacka, mössa klädd pojke vilken gick tyst bredvid henne. Han svarade ej på tilltal och när de kom till slutet av backen, försvann han. Vid Götevid (?) bodde ett folk vilka skulle vara förmer än andra. Hustrun brukade klä brudar och det sades att hon lånade dessa brudklänningar av en förnämt klädd fru på Lunds backe. Brudklänningen skulle återlämnas andra dagen efter begagnandet. En gång blev hustrun sjuk och skickade sin piga med klänningen till frun på backen. Pigan mötte kvinnan på backen när solen sken klarast och avlämnade paketet med klänningen. När pigan skulle avlägsna sig kvarhölls hon av kvinnan, som ville bli avlusad. Kvinnan lade sitt huvud i pigans knä och tog fram en kniv. Under arbetets gång uppkom ett moln på den klara himlen och det började åska. Kvinnan blev förskräckt när knallarna blev starkare och for upp, grep tag i pigans förklädesband och drog upp denna. Pigan blev så rädd att hon med kniven skar av bandet, tog knytet med och sprang hem. Denna brudklänning användes sedan i långliga tider i familjen.
Namn på lämning
- Lunds backe
Referenser
Uppgiftslämnare eller muntlig källa
Skriftlig källa
- Broocman, C. F., 1760. Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer, slott, sokne-kyrkor, soknar, säterier, öfwer-officersboställen, jernbruk och prestegårdar, med mera.
- Cnattingius, B., Grusinventering, dnr 280/1929.
- ÖLM 1978.
- Widegren, P. D., 1817. Försök till en ny beskrifning öfver Östergöthland.
- Tham, W., 1855. Beskrifning öfver Sveriges rike. Bd 2. H. 1, Beskrifning öfver Linköpings län, D. 2.
- Oxenstierna, Eric, 1958. Die ältere Eisenzeit in Östergötland, s.141.
- Nordenskiöld, C. F., 1870. Östergötlands minnesmärken.
- Ridderstad, A., 1917. Östergötlands beskrivning med dess städer samt landsbygdens socknar och alla egendomar. Östergötland, band 2.
- Östgöta Correspondenten, 1956-01-25.
- ATA dnr 5180/62.
- ATA dnr 4452/30.
- ATA dnr 4514/27.
- ATA dnr 4426/29.
- Åström, Elis, 1962. Folktro och folkliv i Östergötland, s.37.
- Artefaktsamling: Ansvarigt museum: Statens Historiska Museum, Inventarienummer: 19623, RAÄ Diarienummer: 4452/30
Kartmaterial
-
Kartarkiv: Övrigt
Karttyp: Övrig karta
Kartakt: Dnr 4452/30
Kommentar: ATA
-
Kartarkiv: Övrigt
Karttyp: Övrig karta
Kartakt: 8F5c NV (FMR:s registerkarta)
Kommentar: ATA
Dokument och bilder
Arkiverat material
- Inventeringsbokuppslag (1)
- Inventeringsbokuppslag (2)
- Inventeringsbokuppslag (3)
- Inventeringsbokuppslag (4)
- Inventeringsbokuppslag (5)
Händelselogg före 2018
Publicerade versioner
Publicerad | Aktivitet | Utförd av |
---|---|---|
Nuvarande | Migrering från FMIS | Riksantikvarieämbetet |