L2013:3900 Fartygs-/båtlämning

Lämningstyp

Fartygs-/båtlämning

Framdrivning: segel

Beskrivning av lämning

Fartrygslämning, oklar utbredning. Enligt bröderna Nahlin var Rikswasas skrov fullt av lusningar efter kulträffar från kanoner och musköter. Man skall även ha iakttagit två avhuggna lårtjocka hamnrep som förmodligen vittnade om misslyckade bärgningsförsök. Fören skall ha varit mycket sönderslagen (status 1960). Akterspegelspartiet består i sitt nuvarande skick, efter bärgningen, av nedre delen av akterstäven, två tvärskepps liggande balkar, varav den övre ligger i ursprungligt läge, huvuddelen av vattenspegelns beklädnad och en löst liggande stötta. Akterspegelns beklädnad är till stor del intakt: ett större planklager med mellanvägg av drev, det yttre lagret överlappande det undre. Drev finns även mellan akterspegelns beklädnad och akterstäven samt som tätning vid spik och bultskallar. I akterspegelns undre del är på babords sida en luckliknande konstruktion. I akterspegelns övre del är underkanten av akterliga kanonportar synliga. På babords sida av akterspegeln är den nedre delen, till en höjd av ca 70 cm, rostfärgad. Akterstävens yttersida synes ha varit täckt av järnplåt, fäst med spik. I akterstävens yttersida finns bulthål med nedhuggningar, som troligen markerar rormaljornas läge. Ett genomgående bulthål i akterstäven fortsätter genom den övre balken (status 1964). Kölsvinet har en snedlask i den bäst bevarade änden samt infällningar för bottenstockar på undersidan. På översidan finns spår för mast eller stöttor. Bottenstockarna är fästade med dymlingar till skeppssida och kölsvin. Förbindningen mellan kölen har på en bottenstock varit skråslagna spikar, på en annan dymlingar. I underkant av bottenstockarna finns urtag, sannolikt avsedda för slagvattnets avrinning. På spanten finns hål efter dymlingar för förbindning till bordläggning och innergarnering (status 1965). Det bärgade partiet av akterspegeln är byggt av ekplankor i dubbla lager och omfattar nästan hela akterspegelns plana del. I den delvis brandskadade övre delen syns undersidan av två kanonportar, som tillhört undre batteridäck. Längre ned på spegeln finns strax ovan vattenlinjen en rektangulär lucka, vilken tjänat som lastport till trossdäck. Rodret har haft 8 beslag. Från vattenlinjen och nedåt är det klätt med eklämmar, placerade utanpå beslagen (status ?). De efter bärgningarna kvarlämnade vrakresterna har samlats hop i en hög, "modell mindre majbål". I anslutning till denna virkeshög finns en mängd tegelstenar, till stor del fortfarande sammanfogade, varför de skulle kunna härröra från någon eldstad ombord. I virkeshögen ligger även lämningar efter bröderna Nahlins verksamhet i form av en grov kätting och en wire. Runtom detta ligger ett större antal mindre virkesrester (status 1969).

Antikvarisk bedömning

Motivering till antikvarisk bedömning

Lämningen daterad till 1600-tal genom historiska källor och fynd.

Antikvarisk kommentar

Bärgning: Då vraket ligger på ringa djup och sedan förlisningen varit känt torde flera bärgningar på vraket ha förekommit genom tiderna. Dåvarande kaptenen på Kronan bärgade år 1626 6 st kanoner från Rikswasa. I augusti år 1627 bärgade skeppskaptenen vid flottan, Nils Engelman, Riksvasas stormast m m. När bröderna Nahlin gjorde sina bärgningar på Riksvasa fanns inget lagskydd för vrak. År 1967 utökades lagen om fornminnen för att omfatta även skeppsvrak. Det blev härmed förbjudet att bärga från vrak förutsatt att 100 år förflutit sedan fartyget blev vrak. Från år 1964 fram till år 1966 bärgade bröderna Sven och Erik Nahlin allt de kom åt av vraket. Det bärgade virket såldes intakt eller användes för tillverkning av möbler, souvenirer och annat. Bärgningen skedde under översyn från SSHM, vilka fick möjlighet att genom fotografering och upprättande av ritningar dokumentera delar av det upptagna materialet. Ritningar finns av bl. a. rodret, akterspegeln, kölsvinet samt ett par spant. Fyndlista: Följande fynd från bröderna Nahlins bärgningar åren 1964 - 1966 finns i SSHM:s samlingar: Blockskiva (Bronshjul) Acc nr 20.026:5 Blockskiva (Bronshjul) Acc nr 20.026:4 Bronsklump Acc nr 20.026:18 Bronsstycke Acc nr 20.026:3 a-c Bronsstycke Acc nr 20.026:13 a-c Bryne Acc nr 20.026:9 Bryne Acc nr 20.026:19 Bryne Acc nr 20.026:20 Fat (fragment av fat av lergods) Acc nr 20.026:10a-c Gryta (trefots-) Acc nr 20.026:7 Hantag (lergods) Acc nr 20.026:1 Keramik Acc nr 20.026:21 Kärl Acc nr 20.026:8 Lergodskärl (fragment av -) Acc nr 20.026:12 Lergods Acc nr 20.026:16 Lergods Acc nr 20.026:17 Pumpfot Acc nr 20.026:1a-b Souvenir Acc nr 20.026:14 Stav (till trälock) Acc nr 20.026:2 Stengods Acc nr 20.026:15a-b Blockhus Acc nr 20.026:6a-b Pump (del av) Acc nr 24.844 Spygatt Acc nr 24.847

Grad av skada

Åverkan

Undersökningsstatus

Delundersökt

Centrumkoordinater (SWEREF 99 TM N,E)

N 6578254.107, E 708483.075

Mätmetod

Manuell inprickning

Registreringsunderlag

Sjökort. Noggrannhet på underlag: Skala 1:25 000

Höjd över havet

–

Orientering

V om bron mellan Djurö och Fågelbrolandet, SO om holmen i viken vid Hovnoret 0,25 M SV om brofästet på Fågelbrolandet.

Placering

I byggnad eller under vatten

Datum för senaste fältbesök

–

Terräng kring lämning

Sten och sand

Vegetation på lämning

–

Tradition

Historik: Rikswasa byggdes 1599 på Stockholms skeppsgård på nuvarande Blasieholmen i Stockholm. Hon var då ett första rangens skepp och förde 50 kanoner. 1604 ombyggdes hon på Stockholms skeppsgård för att därefter blivit degraderad till ett tredje rangens skepp förande 32 kanoner. Efter 1610 rustades hon endast när hela flottan gav sig ut på sjötåg och tjänstgjorde då företrädelsevis i den eskader som blev kvar i Stockholms skärgård. På sin första expedition under fientligheterna mot Polen år 1600, var Rikswasa flaggskepp i amiral Hans Klasson Bielkenstiernas flotta. Hon deltog i sjötåget 1621-22 med att skeppa hären för Rigas belägring. När Gustav Adolf 1623 företog en flottdemonstration mot Danzig för att hejda förmodade polska invasionsplaner mot Sverige, beordrades en särskildlokaleskader till försvaret av infartsleden till Stockholm. I denna styrka kom Rikswasa att ingå. I juli sammandrogs denna eskader till Djurhamn, där Riksvasa förliste senare samma år. Rikswasa skall bl.a även ha kapat holländska handelsfartyg och genomfört en hemlig friarfärd där Gustav II Adolf besökte den brandenburska prinsessan Maria Eleonora. Händelseförlopp: I oktober 1623 låg hon för ankar i Djurhamn tillsammans med ett antal andra fartyg i en skyddseskader. Vid detta tillfälle utbröt en eldsvåda ombord, en kruttunna i aktern exploderade och fartyget sattes på grund. Den plats där Rikswasa sattes på grund i samband med att hon fattade eld har kommit att kallas "Brännskäret" efter händelsen. Vraket har sedan förlisningen varit känt av lokalbefolkningen. I muntliga traditioner har emellertid vraket ibland satts i samband med "rysshärjningarna" år 1719.

Namn på lämning

• RIKSWASA
• VASA
• VASA, RIKSVASA

Uppgiftslämnare eller muntlig källa

–

Skriftlig källa

• Litteraturhänvisning: Cederlund C. O. 1983 The Old Wrecks of the Baltic Sea, BAR Intern. Ser 186, Oxford
• SE den 10/9-02
• Hemmets Veckotidning 41/1969
• Dagens Nyheter 9/4-1964 8/5 - 65
• Expressen den 12/4, 21/1-1964, 28/2, 25/2-1965
• FIB Aktuellt 16/12-1963, 26/1-1965
• Svenska Dagbladet 10/4 - 1964
• Arkivhandlingar: Svenskt marinarkeologiskt arkiv (SMA)
• Antikvarisk-topogrsfiska arkivet (ATA)
• Krigsarkivet, Arkliräkenskaper1623, 1627,

Kartmaterial

–

Arkiverat material

Händelselogg före 2018

• Maritim dokumentation före 2018

• Bild: RITNING

• Bild: FOTOGRAFI

• Bild: FOTOGRAFI

• Bild: FOTOGRAFI

• Bild: RITNING

• Bild: FOTOGRAFI

• Bild: FOTOGRAFI

• Bild: FOTOGRAFI

• Bild: FOTOGRAFI

• Bild: FOTOGRAFI

• Bild: FOTOGRAFI

• Bild: FOTOGRAFI

Publicerad	Aktivitet	Utförd av
Nuvarande	Kunskapsunderlag	SWECO Sverige AB
2018-08-27	Migrering från FMIS	Riksantikvarieämbetet